| Los Angeles log | LAST UPDATED Nov 30, 2010 |
Vad sägs om denna häck?
Byta bil har jag funderat på ett tag och nu var det den gula S2000 som stod på tur att bytas ut. Ett bra tag har jag varit sugen på att testa en Lotus Elise igen, speciellt sedan jag upptäckte att de går att få i snorgrönt. När Lotus sedan nyligen offentliggjorde 2008 års modeller och det där fanns en upphottad version kallad SC, vilket står för SuperCharged, blev jag naturligtvis ännu mer sugen. Denna modell har 218 hästar, vilket inte är mycket jämfört med andra bilar här, men den låga vikten gör att den sprintar fån 0 till 60mph (96km/h) på 4.4s.
Av en slump började jag även kika på Corvette igen. 2008-modellen har fått sig en trevlig uppgradering och jag har alltid tyckt Corvette är himla feta, speciellt sedan C6 introducerades 2005. Att de går att få i ill-gult, är låga och feta, samt är den bil som ger klart mest "bang for the buck" gör det ännu intressantare. 430hk har de numer original och sprintar från 0 till 100 km/h på drygt 4s. Det känns också ganska rätt att passa på att ha en riktig amerikanare och att den är lite större (dvs klumpigare) än mina vanliga drömbilar är faktiskt inte så himla negativt då jag ändå inte kan busköra och nyttja resurserna.
För första gången har man en bil som gör över 300km/h, men tyvärr är jag ganska säker på att jag knappt kommer toppa mycket mer än hälften. Det är precis så det var med bågen jag hade, där tror jag att jag maxade ungefär 100mph (160km/h) vilket var på 2:ans växel på en på-ramp till motorvägen. Skandalöst!
Corvette:n har ju också fartresurser att dra ifrån motorcyklar i högre farter, något jag troligen inte får prova på. Axet från 0-100 km/h är dock något som kan nyttjas. Här är bra tempo och mycket motorstarka bilar. Det är inte ovanligt att man får stampa gasen i botten för att hänga på SUV:ar (Sport utility vehicle, dvs familje-kombis för 5+ personer) och andra familjebilar. De flesta biltyper finns här med motoralternativ på sådär 300hk så det är inte ovanligt att även ”tråk-bilar” pinar iväg duktigt.
Den 19 till 22:a april var vi, dvs mig själv, frugan, morsan och Neo, en sväng i Texas. En av orsakerna till att det blev Texas är att det var en av de stater där vi var intresserade av att bosätta oss innan vi hamnade i LA, samt att det inte är omöjligt att det kan bli aktuellt som boplats i framtiden. Vi har även hört, eller snarare läst, att Austin ska vara en schysst stad som bl a fått diverse utmärkelser som t ex "bästa" stad i USA.
Det blev en trevlig tur med lagom varmt väder på runt 30 grader. Vi hann bl a med ett besök på Austin Zoo som visade sig vara väldigt småskaligt, men vilket alla tyckte var väldigt trevligt. Det blev turer till ett otal mall där vi inte oväntat upptäckte att de flesta affärer är samma som finns här i Kalifornien. Det blev även en sväng till San Antonio som ligger ca 1.5h bilkörning från Austin. Där var vi i downtown och besökte Rivercenter-mall:et och gick längs River Walk som är ett berömt promenadstråk längs en flod som går genom San Antonio. Det var väldigt mysigt och är alltså som ett litet Venedig. En sak som förvånade mig väldigt var all skog. Det var skog och grönska precis överallt, även när vi körde mellan Austin och San Antonio. Jag hade förväntat mig öken, öken och öken, men det är väl kanske mest västra och södra Texas.
Nu för tiden är det väldigt sällan jag blir imponerad av datorgrafik. Det beror inte på att grafiken i spel eller demo inte är bra, utan mer på grund av att man blivit väldigt bortskämd. I och med att flera konsoler numer pumpar ut HD-upplösning, samt att PC-grafikkort presterar allt bättre, har det i många spel talats om fotorealistisk grafik och att man inte kan se skillnad på den datorgenererade bilden och verklighet. Project Gotham Racing X är exempel på ett sådant spel och då jag kan hålla med om att det på vissa stillbilder kan vara svårt att se skillnad är det nog ingen som tar miste på TV-sändning och spelet.
Ett av de senaste PC-spelen som blivit väldigt omtalat för sin grafik är Crysis och enbart för att stilla min nyfikenhet och spana in det visuella tog jag och installerade det. Visst såg det helt ok ut, men impad blev jag inte. Som referens kan jag nämna att väldigt impad räknar jag till banbrytande upplevelser som när man första gången såg foto på Amigan, när man såg första spelet i 640x480 (The Seventh Guest) samt den enorma skillnaden ett 3D-grafikkort (3Dfx/Rendition) gjorde på Quake.
Den 15:e släpptes en förhandsvisning av det kommande Gran Turismo 5 till PS3. En lite udda sak är de tar $40 för något som just räknas till en förhandsvisning. Då jag starkt gillar bilspel, precis som jag gillar att ratta sportbilar i verkligheten, så var det ett givet köp. Gran Turismo är ju en stark spelserie som funnits sedan första Playstation, men av de hittills utgivna spelen har jag endast ägnat ca 10 minuter åt något jag tror var Gran Turismo 3.
Efter att ha läst ett gäng recensioner av Gran Turismo 5 Prologe visste jag att flera tyckte grafiken var något i hästväg, samt att det är ett av de allra första konsollspelen som stödjer äkta 1080p. Förra fredagen startade jag upp spelet och kan konstatera att det ser väldigt bra ut, och definitivt är det spelet som enligt mig kommer närmst verkligheten. Utöver grafiken kan jag också förtälja att det är ett himla bra bilspel. Att man sedan har ägt och kört flera av bilarna som finns att köpa i spelet gör ju inte saken sämre. Är man det minsta intresserad av bilkörning så tycker jag GT 5 är något att kika på. Har ni inte redan en PS3, så köp en, om inte för detta spel kan ni köpa en för att ha som Blu-ray spelare om ni nu skulle vara sena och inte redan ha införskaffat det.
Då skattesäsongen är slut för Ann, och morsan fortfarande är här, har det faktiskt blivit ett par biobesök. Inga dunder-rullar, men Sarah Marshall var helt ok.
| e-mail: claes.erlandsson@gmail.com | Visitors: |
|